Blogg gratis Logga in

Mina tankar

04 Sep, 2007

minatankar | 04 Sep, 2007 | Mina tankar | (828 Läst)

Den rymmande Apan

När vi kom hem efter promenad och träning så käkade vi lunch tillsammans innan Camilla skulle till jobbet... När hon åkt så tog jag med mig vovvarna upp på övervåningen så att dom skulle få vila lite, det visade sig att matte oxå behövde det... Oj vad trött jag var, somnade en stund i soffan... När vilan var över så började jag leta på internet efter ett prisvärt och bra hemmabiopaket med inspelningsbar dvd... Det visade sig att det inte var det lättaste, så jag fick ta hjälp av proffset i familjen... Brorsan...

Han gav mig några bra exempel och jag hade nästan bestämt mig när snåltarmen gav mig ett knytnävsslag... Så nu blir det en inspelningbar dvd till att börja med så får vi se... Finns ju så mkt att göra här hemma i vinter och sen så skulle jag så gärna vilja dra en tripp till Liverpool denna säsong, det var ett tag sedan... Vi får väl se...

När allt detta var överstökat så var det dax att gå ut i trädgården och ta tag i veden som ligger kvar.. Konstigt att ingen bara kan komma och fixa det åt en när man är på jobbet... Hmm.. Jag slet med veden i någon timme medans hundarna sprang runt på gräsmattan... Då hörde jag ett pip från Accta och när jag tittade upp så satt hon framför altandörren till rummet och ville komma in... Men vi skulle ju vara ute så jag ropade på henne och sa just detta...

Hon gillade väl inte det så hon sprang in i uterummet ist, hon brukar lägga sig där och sova en stund när hon är less på att vara ute... Jag la in några till vedträn i boden och när jag kom ut efter bara nån minut så var hon borta... Jag gick till uterummet för att se om hon fortfarande låg där, men det var tomt på hundar... Bakom vinbärsbuskarna var hon inte heller, nu började paniken lite smått infinna sig...

Jag kollade på ena sidan om huset och där var hon inte heller... Nu fick jag panik!!! Jag småsprang till andra sidan av huset samtidigt som jag ropade på henne, när jag kom på framsidan så sprang jag ut på vägen och ropade och kikade efter henne... Ingen Accta... Herregud så långt kunde hon ju inte ha hunnit, eller?!? När jag vänder mig om för att gå tillbaka på baksidan så sitter hon på vid dörren på framsidan och tittar på mig... haha..

Det var nästan som att blicken sa: Kan jag inte komma in på baksidan så kanske jag kan komma in här... Hon var så söt där hon satt och jag blev så glad över att se henne... Smitare där... Tur att det gick bra och att hon inte hade dragit iväg någonstans...

Efter det så busade dom på baksidan och sen vart det ensamhetsträning och medans dom tränade så bar jag ved... När Camilla kom hem gjorde vi mat och sen har vi slöat i soffan... Det är skönt att vara ledig och framförallt när man har gjort något av dagen...

I morgon blir det ungefär samma upplägg vilket innebär att jag verkligen måste gå och lägg mig nu...

//Åsa




Kommentarer


Lägg till en kommentar



 authimage



En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor