Blogg gratis Logga in

Mina tankar

minatankar | 11 Feb, 2007 | Mina tankar | (858 Läst)

Väckelsemöte

Ja nu är man hemkommen från en helt fantastisk helg i Ö-vik.. Vilken tur jag har som har fått köpa hund ifrån Lisa!! Hade jag inte det så skulle jag inte ha fått denna fantastiska möjlighet att fått lyssna på Jan Gyllensten i 2 dagar... Vilken upplevelse!! Tack för det Lisa och framförallt, Tack Jan!!!
Gårdagen var en teoridag som vi tillbringade på Folkets Hus i Ö-vik, förmiddagen ägnades åt hundens mentala bit.. Han gick igenom varje del i mentaltestet och förklarade vad nerver, dådkraft, skärpa, försvar m.m betyder... Detta var väldigt bra då jag alltid har haft svårt att förstå när folk pratar om dessa saker, måste alltid fråga Camilla vad sakerna betyder... Nu förklarade han och gav exempel på vad det innebär...
På eftermiddagen så pratade han inlärning och hur vi ska använda hundens resurser istället för att motarbeta dessa... Han pratade mkt om hur viktig relationen och kommunikationen mellan förare och hund är och att ifall man inte är på samma nivå så är det ingen idé att försöka få hunden att göra nått... Han pratade även om att man ska försöka få hunden att se på en som en idol, någon som hunden ser upp till och respekterar... Han drog ett bra exempel om en granne som man inte gillar speciellt mkt men just den här grannen hade vunnit pengar och ställde till med en riktig brakfest... Även fastän grannen bjussar på allt och gör sig till så gillar man ju inte honom för det.. Men däremot ifall det finns en människa i ens liv som man ser upp till och respekterar, om han/hon kommer fram till en och säger nått snällt eller ger en uppskattning på nått vis så växer man och känner sig bra... Så är det ju även med hundar... Man ska vara lung, trygg och bestämd i sin relation med hunden och då kommer även hunden att lyssna och vilja jobba med dig... Vi höll på ända till 16 på lördag och jag skulle ha kunnat sitta och lyssna på honom hela natten om det inte hade vart för de osköna stolarna... Allt han sa var så självklart men ändå inget som jag tänkt på tidigare.. Konstigt det där, ibland behöver man verkligen nån som trycker upp saker och ting mitt framför näsan för att man ska se och förstå... Sen är det ju så att dessa saker är inte så enkla alla gånger men han gjorde det enkelt och jag tror t om att Linn skulle ha förstått... Väldigt bra liknelser hade han och nått som jag framförallt tog till mig det var att han pratade inte om problemhundar utan om busfrön och lite knöliga killar och tjejer... Så numera går Java under namnet busfrö...;o)

Nisse hade vart hemma med alla hundar så att dom inte skulle behöva sitta i kalla bilar och för det så köpte vi han en whiskey flaska.. Tack så mkt Nisse!!! Kvällen tillbringade vi hemma hos Lisa och Nisse med god mat och dryck, fotboll och en massa diskussioner om dagen... Vi var alla rörande överens om att dagen hade gett oss fler verktyg att använda oss av i vår relation med våra hundar... Det blev en tidigt kväll, vi var alla rätt trötta och våra hjärnor lätt överhettade...;o)

Idag skulle vi vara ute på Ö-viks brukshundklubb för det skulle bli praktiskt arbete... Lisa hade ordnat så att jag skulle få visa upp Java och beskriva mina problem och så skulle Jan iakta och komma med ideér om hur jag skulle göra... Det var lite pirrigt då jag tycker att det är jobbigt att först prata inför folk och sen agera med min hund framför desamma... Jag skulle iaf börja och Jan bad mig komma fram och beskriva min hund och mitt "problem"... Det gick bra och mina anhängare tyckte att jag såg lugn ut...haha... Kände mig inte lugn men jag blev stolt över att jag inte stakade mig så mkt och att jag faktiskt vågade... Heja mig!!! Vi gick ut och hela gruppen skulle ställa upp för att Java skulle få hälsa på dom, under tiden så stod Jan bara och iaktog.. Sen fick jag komma och ställa mig bredvid honom och han pratade med mig och hela gruppen och under tiden fick Java strutta runt som hon ville... Hon pep och vankade av och an ett tag men till slut så satte hon sig ner och kopplade av... Han frågade ifall jag hade nån leksak som hon gillade och ville då att jag skulle leka med henne... Jag gjorde det som hon tycker är så skoj, kampa... Hon gick som vanligt igång på alla sina cylindrar och vi hade skitkul... Sen skulle jag med ett bestämt "loss" ta av henne grejen och hon skulle sitta och titta på mig i ögonen innan hon fick leka med mig igen... Till en början så hade hon lite svårt att koncentrera sig på mig fullt ut och kollade in publiken och lite runt om, men när hon fattade och tittade på mig med sån genomträngade blick som bara hon kan... Då trodde jag att jag skulle börja grina!! Det var en sån härlig känsla att hon ville "prata" med mig och brydde sig inte för fem öre att det stod 30 pers och kollade på oss... Vi körde detta några ggr och sen skulle jag även lägga in förbud på "flärpen", med ett bestämt NEJ så skulle hon inte få ta den tills jag sa till... Jag fick som läxa att jag skulle försöka att få mer tryck i mina NEJ och "loss" för att verkligen berätta för henne att jag menar allvar, att det inte är förhandlingsbart det jag säger... Jag kan vara väldigt bestämd men idag kände jag mig mesig, kanske berodde det på att jag var lite nervös... Sen satte jag henne ner och då skulle hon klara av att sitta kvar medans jag gick runt henne och bollade med "flärpen".. Detta var väldigt svårt till en början och hon gick upp flera ggr, men till slut så kunde hon sitta kvar och jag stod framför henne och kastade och fångade "flärpen" flera ggr... Vi ställde oss framför gruppen igen och Java fick tagga ner lite medans Jan pratade och sen gick vi lungt och fint tillbaka till bilen... Detta är ju även nått som jag kan använda mig av i möten med andra hundar... Sagt och gjort... På lunchen tog jag ut Java på en promenad, Eva följde med oss... Efter en stund så såg jag att det kom 2 hundar och gick och tänkte att nu har jag chansen att testa.. Jag satte Java bredvid mig och när hundarna kom närmare så sa jag bestämt, NEJ... Hon tittade på mig och jag tog fram "flärpen", hundarna gick förbi (det var ganska smalt så dom kom ganska nära) och precis när dom var jämsides så lät den ena hunden och gick lite mot oss... Java tittade till på de båda, mest för att konstatera att dom var där och sen vände hon blicken och tittade rakt in i mina ögon... Snacka om en religös uppenbarelse!!! Sen vart det kamp i kampens fulla makt... Eva hon fick gåshud när hon såg detta och jag kan inte ens förklara min glädje över att jag i praktiken såg att det verkligen funkade... Tänk att jag har låtit bli att använda leksaker och kamp i min träning för att jag inte trott att varken Java eller jag skulle klara av det.. Han har ju så rätt Jan när han säger att man ska använda sig av hundens resurser, gasa den istället för att dämpa den... Visst det får naturligtvis inte gå till överdrift man måste ju även ha kontroll, men det känns som att jag har det när vi kör så här... Och fatta att hon satt i slakt koppel och hon brydde sig inte om hundarna när dom kom, om jag ska vara ärlig så funderade jag vart min hund tagit vägen...;o)

Jag & Java leker och Jan iaktar


Jag & Java har skitkul


Sitt kvar

Numera så pratar vi inte om att vi har vart på kurs i Ö-vik utan det är ett väckelsemöte vi har vart på...;o)
I 2 veckors tid ska jag nu varje dag köra bara det här med att sitta och hon ska ha full fokus på mig och sen leker vi, jag gör det svårare och svårare för henne... Sen ska jag kunna ha henne sittande och ta position bredvid henne och påbörja fot, för i och med att hon ska koncentrera sig på mig så försvinner pipet... Idag sa hon inte ett ljud när hon hade total fokus på att titta mig i ögonen och det är dit jag måste komma även vid fotgåendet...

Måste säga att jag är mkt stolt över Java men även över mig själv... Lisa kom fram till mig efter det att vi tränat och berömde mig för att jag fixade nått som inte ens var tänkbart för bara 1 år sedan... Att lämna ut mig själv inför så många människor, för man gör ju det när man ställer upp att visa sitt samarbete med sin hund... Det kändes varmt i hjärtat att få det berömmet av självaste Kennelmamman...;o) Tack Lisa för att du är den bästa Kennelmamman i världen!!!

//Åsa




En bloggtjänst levererad av DistansData Webbyrå Webbshop och Hemsidor